Programledaren Henrik Johnson och ryttarinnan Malin Baryard har rest både vitt och brett. Här tipsar Henrik om deras romantiska smultronställen.
Vilken har varit er mest romantiska resa?
– Den första och den sista. Den första var vid årsskiftet 2001/2002 då vi åkte till Barcelona och bodde på Hotel Arts för att lära känna varandra bättre. Efter en skaldjursplatå på nyårsafton blev vi magsjuka och jag kan inte komma på att vi gjorde någonting förutom att bara vara vi två, men det var helt underbart. Senaste resan var en tredagars getaway på Hi Hotel för att möta våren i Nice. Malin var där på en tävling och istället för att göra det praktiska, och stanna hemma och sköta det dagliga, så flög jag ner och mötte henne. Ibland måste man skära ut tid för romantik för att det ska bli någonting av det.
Hur mycket reser du och Malin?
– Vi reser båda mycket i jobbet och är hemifrån cirka 100 nätter om året. Just därför tycker vi mycket om att vara hemma på gården i Norrköping när vi är lediga så vi gör bara en riktig semesterresa per år. Istället försöker vi följa med på varandras jobbresor och ta några extra lediga dagar i samband med det. Senast var det i Nice då Malin var i väg och tävlade. Snart ska jag till Bahamas och filma med handbollslanslaget och sen ska hon tävla i Monaco. Då följer vi med till varandras arbeten. Ibland är det bara lust och ingen nöd i våra uppoffringar för varandra.
Ni är ett upptaget par med fullspäckade scheman, hur får ni tid för romantik?
– Man måste utgå från att det alltid finns tid för romantik. Ägnar du fler timmar åt att titta på ”Let’s dance” eller ”Så ska det låta” än romantiken så har du ingenting att skylla på. Romantiken kommer inte av sig själv, liksom med allt annat som ger livet kvalité så måste man anstränga sig. Samtidigt är det ingenting man kan konstruera utan allt man kan göra är att försätta sig i en viss situation och hoppas att romantik uppstår. Ibland gör den det i ett bibliotek och i bland gör den inte det även om man hyr en takvåning på Los Angeles finaste hotell, en stråkkvartett och låter champagnen regna från en helikopter.
Ni tar ofta med er barnen på era resor, kan det vara romantisk med barn springande runt benen?
– Det kan absolut vara romantiskt med en femåring vid bordet. Det handlar om att inte känna sig besegrad av sina barn utan fortsätta med det gemensamma liv som var anledningen till att man skaffade barn tillsammans.
Vart reser ni för en romantisk getaway?
– Vi åker till Phuket i Thailand en gång om året och bor i hus med kompisar på Trisara Resort. Det är den enda gången om året vi verkligen har semester.
Var ligger ert svenska smultronställe?
– Förutom vår gård i Norrköping så har vi två, ett i söder och ett i norr. Ulvön i Höga Kustens skärgård utanför Örnsköldsvik. Det skulle lika gärna kunna vara en ö i paradiset, det är som att kliva i en kombinerad uppföljningsfilm till ”Jägarna” och ”Änglagård”. Du kliver in i en helt ny rytm och en annan tidsålder. Mitt på ön finns det fina Ulvö Hotell som lyfter upp livet ytterligare. Vi har bara varit där en gång. Det var för två år sedan, men vi kan vara på väg dit i sommar igen. Det andra smultronstället är Falsterbo. Vi är där tio dagar varje sommar under hästveckan Falsterbo Horseshow. De som tycker om att rida hästar gör det och vi som tycker om att umgås med människor gör det.
Har ni något gemensamt drömresemål?
– Sydney. Malin var där vid OS 2000 och älskade staden, men jag själv har aldrig varit där. Jag tror att det är oerhört viktigt med stora, gemensamma upplevelser. Om den stora visaren på livsklockan är vardagen som för ens relation framåt med små steg hela tiden, så är de stora upplevelserna den lilla visaren som markerar de rörelser som verkligen gör skillnad. De rörelserna ska man uppleva tillsammans.
Berätta om när du och Malin förlovade er!
– Minnena från vår första resa till Dublin gör mig fortfarande varm. Malin red Superligan, hästhoppningens Champions League, men vi hade överraskande mycket tid för Dublin och varandra. En natt gick vi förbi en butik i området Tempel Bar och såg två ringar med en ny version av den irländska Claddagh-symbolen, två händer som omfattar hjärtat för kärlek och kronan för lojalitet. Jag köpte dem nästa dag och bokade sedan söndagsmiddag på hotellet The Clarence som ägs av U2 -medlemmarna Bono och The Edge. Efter god middag skulle vi smälta maten ytterligare med några drinkar i hotellbaren. Jag friade. Fick JA. Beställde mer. När vi kom tillbaka till det officiella ryttarhotellet spred sig ryktet om vår förlovning och det strömmade folk till baren från alla håll. Det blev fest med Malins hästkollegor som var klädda i pyjamas eller ridkläder. Tjejerna grät av romantik och killarna drack för detsamma. Spontant, irländskt och kärleksfullt. Jag njuter ännu av den resan.
Ett sista råd på vägen?
– Jag tycker att alla människor borde resa mer. Då menar jag inte att man ska till Mallis eller Thailand varje år, det räcker med att checka in på ett hotell i grannkommunen eller cykla i en del av din hemstad du inte känner till. Det är lätt att bli sittandes och tro att världen är det som finns utanför ditt fönster. Ju mer jag reser desto större blir världen och mitt sinne, men samtidigt blir världen mer fattbar ju mer jag ser. Hur mycket jag och Malin än älskar att vara hemma så får vi klåda om vi är det för länge. Ett sätt att förlänga njutningen av en resa är att börja planera tidigt. Vi bokade precis en Thailandresa som vi ska i väg på över nyår och har redan börjat njuta av den.